Jag gjorde mitt test. Och tack Gode Gud, jag var inte gravid. Rätt komiskt ändå, eftersom mensen kom direkt efter jag hade gjort testet.

Skönt att jag inte var det, då kan jag försöka att gå vidare.
Eller iallafall börja försöka tänka på att gå vidare.
Känns inte som att det kommer att gå.
Varför ska det vara så svårt?

Ena stunden tycker jag att, fan, jag jag kan komma över det här. Han är inte värd mig, och jag kan definitivt hitta någon som är bättre. Sen dyker det upp något som påminner mig om han, eller bara vad som helst som handlar kärlek, och jag ligger på botten igen. Tänker på hur jag ska kunna lita på någon annan igen? Hur ska jag överhuvudtaget kunna släppa in någon inpå mitt liv igen? Hur ska jag kunna tro på kärleken igen?

Hur?

Men rätt komiskt ändå att det finns killar som försöker, så fort dom fick reda på att jag var singel igen. Fan, har dom inget vett i kroppen eller? Dom borde fatta att jag är knäckt som fan, och absolut inte letar efter ett nytt förhållande och att jag definitivt inte e ute efter något 1-nightstand? 

Nej, jag tror inte på kärleken längre.

Det är bara för dom som har obeskrivlig tur, och inte för personer som jag.

Och sex.... well. Tur att man har mr Rabbit ;0)